Senaste nytt

Arbetsförmedlingens anseende i botten

Diagram över kompetens och samhörighet med myndigheter, med Arbetsförmedlingen i botten

De skräckberättelser från Arbetsförmedlingen som Frihetssmedjan snappat upp är inte isolerade företeelser. En Sifo-undersökning visar att Arbetsförmedlingen har lägst anseende av alla svenska myndigheter.

Diagram över kompetens och samhörighet med myndigheter, med Arbetsförmedlingen i botten

Arbetsförmedlingen i botten vad gäller kompetens och samhörighet. Källa: TNS Sifo

Arbetsförmedlingens anseende är lågt, riktigt lågt. I Sifos undersökning om svenska myndigheters anseende ligger Arbetsförmedlingen på –21. Som kontrast är medel +22 och ”vinnaren” Riksbanken får ihop +48.

En del av förklaringen kan säkert vara att de myndigheter som direkt tar beslut över människors liv får sämre betyg än de mer abstrakta myndigheterna vars verksamhet sker i ett större sammanhang. Det ger dock enbart en del av förklaringen. Exempelvis ligger CSN på +20, strax under medel.

Uppfattningen om Arbetsförmedlingen måste därför vara i grunden väldigt negativ. Det kan dels handla om bilden av dem i medierna, vilket nämndes på seminariet i Almedalen idag. Det kan också vara generellt dåliga erfarenheter av deras myndighetsutövning, inte heller en omöjlig förklaring med tanke på vad Frihetssmedjan tagit del av.

En ytterligare förklaring är dock sannolikt att det råder en diskrepans mellan människors förväntningar på Arbetsförmedlingen och vad myndigheten de facto har i uppdrag att göra. Namnet Arbetsförmedlingen antyder att myndighetens främsta uppgift är att förmedla arbeten, att sätta arbetssökande och arbetsgivare i kontakt med varandra. I praktiken gör myndigheten väldigt lite av detta och arbetar mest med att försöka ge människor verktygen för att själva hitta jobb. Tyvärr sträcker sig den hjälpen sällan längre än till kurser i att skriva CV och personliga brev. Dessutom utgörs huvuddelen av myndighetens arbete av att kontrollera människor, att de gör vad de ska, att de inte gör något de inte får och så vidare.

Dessutom har myndigheten, genom etableringsreformen, fått huvudansvar för nyanländas etablering. Det inkluderar att hitta bostäder åt nyanlända, dessutom med explicita order att dessa ska vara på orter där det finns rimlig möjlighet för en nyanländ att få jobb. Eftersom det råder skriande bostadsbrist i just de regionerna, har kötiderna för bostäder ökat för nyanlända och en stor andel resurser fått läggas på bostadsförmedlingen.

Denna diskrepans mellan medborgares förväntningar på Arbetsförmedlingen och deras faktiska uppdrag och verksamhet måste bort. Det går egentligen att göra på två sätt. Antingen får Arbetsförmedlingen i huvudsakligt uppdrag att förmedla arbeten och att aktivt assistera arbetssökanden i deras jakt på jobb. Eller så döps myndigheten om till något som bättre avspeglar verksamheten, kanske Arbetsmarknadskontrollen eller liknande. Det kanske finns någon annan lösning, men med de katastrofsiffror som Sifo presenterar borde det vara uppenbart för vem som helst att det i alla fall inte går att köra på som det ser ut idag.

Initiativtagare till Frihetssmedjan och tidigare chefredaktör 2011-2016.
Lila och grön nyliberal som brinner för mänskliga rättigheter.

per@frihetssmedjan.se

%d bloggare gillar detta: