Senaste nytt

Dags att skilja mellan kyrka och partipolitik?

Vad har politikerna i kyrkan att göra, frågar socialdemokraterna Rickard ”Nicke” Bremer och Anders Härnbro i en motion som lämnats in till socialdemokraternas kongress 2013. 

Moderaterna beslöt i höstas att inte delta i kyrkovalet 2013.  Fler partier borde göra samma sak som Moderaterna gör. Både kyrka och partiväsende skulle nog må bra av att man skilde helt mellan politik och kyrka.

Men jag anar vad många är rädda för. Om alla partier lämnar kyrkoarbetet och ett stannar kvar, tex Sverigedemokraterna, kommer de att få en fördel vid kyrkovalen.

Det kanske behövs en lag som förbjuder politiska partier att engagera sig kyrkopolitiskt. Eller, ännu bättre, att kyrkan kastar ut partierna helt. Men det sistnämnda lär inte hända så länge partierna sitter och bestämmer i kyrkan. Alltså lär riksdagen behöva fatta politiskt beslut om detta, förr eller senare.

MOTION

Socialdemokraternas ordinarie kongress 2013

Angående partiets kyrkopolitiska engagemang

Socialdemokraterna existerar i ett förändrat politiskt landskap. Kraftiga nedgångar i valresultaten präglar de senaste nationella valen. Detta medför givetvis en försämrad politisk påverkan, men också försämrade resurser till partiets verksamhet och till vår möjlighet att kommunicera med medborgarna. Minskade resurser kräver omprövning av vad partiet ska syssla med och hur olika delverksamheter finansieras, så också den kyrkopolitiska verksamheten.

Svenska kyrkans bärande ideologi. Folkkyrkan, är en alldeles utmärkt parallell till socialdemokratins idé om att alla ska med och att alla ska frihet att leva sina liv efter egen vilja. Den del av den världsvida kyrkan som kallas Svenska kyrkan har under många år levererat verksamhet och ställningstagande som bidragit till att stärka värden som frihet, jämlikhet och solidaritet. En del i det frihetliga arbetet har också lett fram till att stat och religiös organisering sedan över tio år har gått skilda vägar.

Den principiella frågan är huruvida de politiska partierna ska styra ett fristående religiöst samfund. I och med att dåvarande statskyrkan skildes från staten vid sekelskiftet, försvann också själva motivet med den politiska styrningen av det som blev Svenska kyrkan. Beskattningsrätten och mvndighetsuppdraget upphörde och mantalsskrivningen hade redan 1991 förts över till Skatteverket. Det enda strikt samhälleliga uppdraget som kvarstår är att ansvara för begravningsväsendet, Stockholms och Tranås kommuner undantagna. Motivet för en partipolitisk styrning har således upphört. Av de åtta riksdagspartierna har ett redan valt att genom beslut på partistämma avsluta sitt engagemang i trossamfundet Svenska kyrkan från och med valet 2013. Även Socialdemokraterna bör enligt vår mening släppa taget om detta enskilda trossamfund. Det kvarvarande ansvaret för begravningsväsendet kan hanteras genom statlig uppföljning.

Socialdemokraterna är, via så kallade nomineringsgrupper, involverad i styrningen av Svenska kyrkan på olika nivåer. Det partipolitiska engagemanget i Svenska kyrkan är resursmässigt inte oväsentligt inom partiorganisationen. Vart fjärde år arrangeras kyrkoval som tar partiorganisationen i anspråk. Fokus förflyttas i inte oväsentlig grad från partiets moderna parlamentariska spelplaner till en verksamhet som bedrivs inom en ideell organisation, en närmast enteristisk metod som inte används i något annat sammanhang. En förändring kan genomföras stegvis eller på en gång genom kongressbeslut. Regionalt kan partiet inför ett kongressbeslut välja att betona våra parlamentariska nivåer och peka på att om partiets namn används i kyrkopolitiska sammanhang, så kan inte partiorganisationen tas i anspråk. Vi som parti befinner oss i ett läge där våra resurser måste användas så optimalt som  möjligt för att återta fler lokala, regionala och nationella mandat. Med ordet resurser menar vi pengamässigt. personellt och organisatoriskt ianspråktagande av partiorganisationen i alla delar. Till skillnad från de strikt parlamentariska nivåerna utgår heller inget partistöd från Svenska kyrkan till de partier som tar säte i kyrkans beslutande församlingar; en inte oväsentlig avvikelse.

Av detta följer att övergångslösningar i sig är tänkbara. Partinamn och partisymbol kan användas av nomineringsgrupperna, men den kyrkopolitiska verksamheten får framöver bekostas av de aktiva inom området och förslagsvis av den organisation där man verkar, nämligen Svenska kyrkan. En annan lösning är att ställa upp under ett helt annat namn för att tydligare visa för Svenska kyrkans medlemmar vad som är kärnan i gruppens kyrkopolitiska program, exempelvis ”En kyrka för alla” eller ”En kyrka i tiden”.

Med stöd av ovanstående föreslår undertecknade att kongressen beslutar att uppdra till partistyrelsen att successivt avveckla partiets direkta engagemang i trossamfundet Svenska kyrkan fram till kyrkovalet 2017 att de delar av partiets stadgar som reglerar engagemang i Svenska kyrkan slopas från och med verksamhetsåret 2017

– att organisering och resurser tor val till Svenska kyrkans styrande organ, oavsett första och andra att-satsen, framledes ska bekostas av medlemmarna i organisationen Svenska kyrkan.

– att de delar av partiets stadgar som reglerar engagemang i Svenska kyrkan slopas från och med verksamhetsåret 2017.

– att organisering och resurser tor val till Svenska kyrkans styrande organ, oavsett första och andra att-satsen, framledes ska bekostas av medlemmarna i organisationen Svenska kyrkan.

  • Caesarius Cavallin

    Äntligen! Ett rent ärlighetskrav.

  • Bertil Murray

    Lysande. Där skulle åtminstone för mig ett tungt argument röjas undan mot att rösta s i allmänna val. En radikal partistämma skulle ta chansen och hinna före det möjligen mer koncervativa centerpartiet.

  • Ja, men hur kan det ta så lång tid att komma till skott? Som ni skriver är det ju obegripligt att partiernas stadgar – eller kyrkoordningen! – inte redan idag förbjuder sekulära, icke-konfessionella, politiska partier att engagera sej i ett trossamfund.

  • Torbjörn Lindahl

    Men ett sakfel var det väl i motionen. Partistöd utgår ju i praktiken inom svenska kyrkan under namnet mandatstöd. (s) får pga partiets storlek så många miljoner att många av oss tror att denna inkomst snarare är ett av skälen till (s) engagemang inom kyrkan.

%d bloggare gillar detta: