Senaste nytt

Sätter Socialdemokraterna demokratin ur spel i Västerås?

Britt Sandström (S)

DEMOKRATIÖVERGREPP I Västerås kommunfullmäktigesal rådde kaos under torsdagskvällen efter att ordförande Britt Sandström (S) vägrat tillåta andra yrkanden än det liggande, från S.

Britt Sandström (S)I Västerås förvandlades kommunfullmäktige från ett grått sammanträde till en scen med kaos, ilska och ledamöter som tågade ut ur salen i protest. En scen som vi brukar förknippa med länder där folkvalda parlament ses som skämt och där demokratin bara är ett pel för galleriet.

Bakgrunden är ett ärende om att avskaffa vårdnadsbidraget i kommunen. Efter den förändrade majoriteten i kommunfullmäktige har den rödgröna alliansen jobbat på att ta bort det, under protester från den tidigare Alliansmajoriteten som drev igenom beslutet i fullmäktige under föregående mandatperiod.

Hösten 2010 beslutades i fullmäktige att kommunen skulle förbereda en avveckling av vårdnadsbidraget och att återkomma till fullmäktige om hur detta skulle gå till. Efter det har det varit tyst, tills en skrivelse inkom till fullmäktige där det konstateras att barn- och ungdomsnämnden beslutat att avskaffa vårdnadsbidraget. Förslaget har varit att lägga denna skrivelse till handlingarna och därmed anse vårdnadsbidraget avskaffat. Eftersom fullmäktige en gång införde det anser dock oppositionen att fullmäktige också måste fatta beslutet om att avskaffa det. Även en privatperson har överklagat hanteringen av ärendet med hänvisning till detta och det väntar på avgörande i förvaltningsdomstolen.

På kommunfullmäktige i november återremitterades detta ärende från kommunfullmäktige och togs så upp till ny behandling på torsdagens möte. Oppositionen, Alliansen denna gång också stärkt av Sverigedemokraterna och därmed en majoritet i fullmäktige, yrkade då på ytterligare en återremiss, eftersom ärendet kom tillbaka i exakt samma form som på föregående möte. Ordförande Britt Sandström (S) vägrade, med hänvisning till Kommunallagen 45 §, som föreskriver att

Ordföranden får vägra att lägga fram ett förslag till beslut, om ordföranden anser att förslaget skulle leda till ett beslut som strider mot lag eller annan författning. Fullmäktige får dock besluta att förslaget ändå skall läggas fram.

Den sista, fetstilsmarkerade meningen underlät dock Sandström att nämna.

Caroline Högström (M) beskriver det följande händelseförloppet:

Ordningsfrågor ställs och många hänvisar till att Fullmäktige har sista ordet i frågan. Det är en hätsk stämning och Alliansföreträdare hävdar att hon inte kan göra så då det t. ex. är andra gången då remissen begärs med samma formulering. Plötsligt under diskussionen så klubbar ordförande och säger då att allt är klart och remiss inte får ställas. Borgerliga företrädare reser sig upp och tänker lämna salen. KF adjungeras och gruppledarna samlas för att diskutera.

Efter 40 minuter återsamlas fullmäktige. Sandström står på sig och hävdar med stöd av chefsjuristen i kommunen att hon haft rätt att köra rätt över fullmäktige, majoriteten till trots. För att kunna komma vidare i ärendet yrkar då Elisabeth Unell (M) helt sonika avslag till det liggande förslaget. Eftersom det finns en majoritet i fullmäktige för detta tror hon sig vara säker. Då händer dock nästa häpnadsväckande sak: Sandström hävdar bestämt att det bara finns ett förslag och att det inte är tillåtet att lämna några avslagsyrkanden, eftersom det i så fall skulle innebära att det skapades ett nytt ärende av frågan.

Detta nya ärende skulle alltså bestå i att fullmäktige inte bara med en axelryckning lägger till handlingarna att en nämnd fattat beslut att avskaffa något fullmäktige beslutat att införa, utan själva vill ha något att säga till om i frågan.

Efter det reste sig Alliansens företrädare och lämnade slutgiltigt fullmäktigesalen i protest.

Denna absurda hantering av ärendet har fått en liten notis i VLT, där det kallas ”ilskepaus i fullmäktige”. Vad som är mer chockerande är dock att VLT skriver att i frågan om avvecklingen av vårdnadsbidraget blev det som majoriteten ville – trots att en majoritet, 31 av 61 ledamöter, faktiskt var emot detta beslut! En korrekt beskrivning skulle vara att det blev som minoritetsstyret ville, trots att de hade en majoritet emot sig i fullmäktige, genom att de vägrade ta upp majoritetens avslagsyrkande till behandling.

Som Roger Haddad (FP) uttrycker det, ”skulle det ha hållits en misstroendevotum hade hon fått avgå direkt”. Britt Sandströms förtroendekapital verkar vara förbrukat hos 31 av 61 ledamöter i fullmäktige och det vore ytterst otaktiskt av Socialdemokraterna att kämpa för att hon skulle sitta kvar. Med redan sviktande opinionssiffror är en skandal av denna magnitud det sista Socialdemokraterna behöver.

Hanteringen av ärendet är under all kritik och kan inte beskrivas som demokratisk och rättssäker. Det faktum att minoritetsstyret till varje pris vill undvika att ta upp frågan i fullmäktige och dessutom vill stressa igenom beslutet trots att hanteringen redan ligger för behandling hos förvaltningsrätten, gör allting mer suspekt. Socialdemokraterna och deras samarbetspartiet verkar till varje pris vilja driva igenom avskaffandet av vårdnadsbidraget, oavsett om de har en demokratisk majoritet för det eller ej.

Alliansens företrädare hade under den sena torsdagskvällen överläggningar om hur de skulle hantera frågan. Beslutet kommer sannolikt att överklagas och det är inte en helt osannolik gissning att frågan om misstroendevotum mot fullmäktigeordföranden kommer att väckas till nästkommande fullmäktigesammanträde.

Lars Kallsäby (C) sammanfattar kärnfullt:

Frågan kan tyckas kinkig och lite ordklyveri men vi politiker måste lära oss fatta raka och tydliga beslut, våra jurister har olika uppfattning i frågan. För mig och alliansen är det nu inte en fråga om sakfrågan utan fattar vi korrekta beslut och har vi en demokratisk ordning där vi kan yrka motförslag på de beslut som formuleras.

Initiativtagare till Frihetssmedjan och tidigare chefredaktör 2011-2016.
Lila och grön nyliberal som brinner för mänskliga rättigheter.

per@frihetssmedjan.se

  • Undrar om dom inte skulle ta och koncentrera sig på gurkor igen…..?

  • Äh, vad är väl demokrati? Det är väl inte så viktigt, så länge det sitter äkta socialdemokrater på tronen? Det är ju bara socialdemokrater som har rätt i alla frågor egentligen, så då är det väl ingen stor sak att köra över den obstinata oppositionen ibland. Väx upp och ta ansvar, vetja!

  • Erik S

    Som sosse måste jag säga att jag skäms för hur det här gått till…

  • Alltså det här handlar inte om ett demokratiövergrepp. Tyvärr är det lite dålig research i artikeln. Ordföranden hanterar det hela helt rätt. Vad de borgerliga försöker göra är att fatta riva upp ett tidigare beslut under en rapportpunkt.

    För att bena ut vad som händer:
    Ärendet som är uppe för behandling är en rapport från barn och ungdomsnämnden som rapporterar om hur man 16 mars 2011 beslutade att genomföra avskaffandet av vårdnadsbidraget. Delegationen att fatta beslutet har man fått från kommunstyrelsen. Kommunstyrelsen i sin tur har fått en delegation från kommunfullmäktige den 29 november 2010. Rapporten berör alltså ett redan fattat beslut.

    De borgerliga partierna inklusive sverigedemokraterna har återremitterat rapporten tidigare eftersom man inte ansett att nämnden haft rätt att fatta beslutet. Nämnden har då återkommit med ett klargörande om att detta är en rapport rörande ett fattat beslut och att rätten att fatta beslutet har getts från kommunstyrelsen.

    Huruvida nämnden fått detta delegerande från kommunen är inte ifrågasatt under diskussionen i kammaren, däremot ifrågasätter de borgerliga om kommunfullmäktiges beslut den 29 november 2010 innebar ett delegerande till kommunstyrelsen att avskaffa vårdnadsbidraget. Det är i och för sig en intressant fråga, för beslutet den 29 november är inte helt glasklart. Det är uppenbart att de rödgröna partierna som lagt fram förslaget menat det som ett beslut om nedläggning och ett delegerande till kommunstyrelsen att genomföra detta. Det är också uppenbart att de borgerliga i kommunfullmäktige inte väljer att tolkar beslutet på det sättet, även om de borgerliga ledamöterna i barn och ungdomsnämnden inte valt att reservera sig mot själva beslutet eller rätten att fatta beslutet (de har alltså gjort tolkningen att beslutet 29 november gett dem rätt att fatta beslutet).

    Problemet är att frågan om huruvida nämnden hade rätt att fatta beslut inte är den frågan som är uppe för behandling. Ärendet som hanteras är en rapport från det beslut som fattats i barn och ungdomsnämnden 16 mars 2011 och som redan trätt i kraft från och med 1 juli 2011.

    Det yrkande som de borgerliga lägger berör inte själva rapporten utan huruvida kommunstyrelsen haft rätt att delegera beslutet till barn och ungdomsnämnden. Det man alltså yrkar på är att nämnden ska riva upp beslutet de redan fattat, alternativt att man skall delegera nämnden att fatta ett nytt beslut. Problemet är att man yrkar detta under en rapportpunkt.

    Och här bryter då ordföranden in och noterar korrekt att frågan om att riva upp eller återremittera själva beslutet är ett nytt ärende och det ska inte tas upp enligt kommunallagen utan beredning. Därmed finns bara ett förslag till beslut rörande själva rapporten och det är att lägga den till handlingarna.

    Detta är uppenbart eftersom yrkandet inte berör huruvida det är något fel på det som rapporten rapporterar att man gjort, utan yrkandet hävdar att det man gjort är fel. Därtill så berör ju inte yrkandet ens huruvida nämnden fått ett delegerande från kommunstyrelsen utan huruvida kommunstyrelsen fått ett delegerande från kommunfullmäktige, något som ligger helt utanför nämndens område. Nämnden kan inte i sin rapport utreda huruvida kommunstyrelsen fått ett delegerande eller ej, därmed berör inte yrkandet själva rapporten utan själva det fattade beslutet.

    Borgarna kräver då att beslutet om att lägga rapporten till handlingarna skall ställas mot ett beslut om att återremittera själva beslutet. Det noterar ordföranden, återigen korrekt, att man inte kan göra. Ärendet som hanteras är fortfarande huruvida rapporten skall läggas till handlingarna eller om den skall återremitteras för att bli klarare i det den rapporterar. Inget yrkande finns som ifrågasätter det rapporten rapporterar utan det berör ju rätten till att fatta det beslut man fattat, men huruvida beslutet fattats eller ej är inget rapporten kan ändra på.

    Och även om man skulle fatta beslut om att återremittera själva beslutet så måste man fortfarande fatta beslut om huruvida man ska lägga rapporten om det beslut man redan fattat till handlingarna. Det är alltså två separata frågor som borgarna begär att man ska ställa mot varandra. Men för att göra en övertydlig jämförelse, en fråga om huruvida man haft rätt att måla ett staket rött kan inte ställas mot en rapport som beskriver hur man gjorde för att måla staketet rött. Hur mycket man än ändrar i rapporten kommer det inte att förändra det faktum att staketet redan är målat.

    Alltså kan inte dessa beslut ställas mot varandra.

    Då yrkar Elisabeth Unell (M) på avslag. Utöver det faktum att man sedan länge klubbat att behandlingen av ärendet är klart, något som gjorts utan att någon då protesterade, och alltså bara ska fatta beslut vilket gör att nya yrkanden inte längre kan komma in, så är yrkandet i sig själv fullständigt obegripligt. Det går nämligen inte att yrka avslag på en rapport. Rapporten kan bara antingen läggas till handlingarna eller återremitteras för att bli klarare.

    Elisabeth Unell (M) vill yrka avslag på själva beslutet. Huruvida det är själva beslutet som fattades i november 2010 eller nämndens beslut från mars 2011 är något oklart. Oberoende av vilket så har det för det första inget att göra med själva ärendet som hanteras, och därtill kan man inte yrka avslag på ett beslut som fattats för flera månader sedan.

    Ordföranden hanterar alltså frågan helt korrekt. Det ska nämnas att hon också under diskussionen påpekar att kammaren har möjlighet att väcka frågan om själva vårdnadsbidraget igen om man så vill. Men det bara finns ett förslag till beslut rörande själva rapporten och därmed bara ett beslut att fatta. Borgaran yrkar då på att man skall avsluta mötet, något som ordföranden går med på så fort själva ärendet för behandling är avklarat. Då reser sig borgarna upp och går. Och kvarvarande majoritet lägger då rapporten till handlingarna.

    Cirkusen som uppstår beror alltså på att de borgerliga ledamöterna inte förstår vad det är för ärende man behandlar. De tycks inte ha förstått att ärendet är en rapportpunkt och inte ett förslag till beslut. Trotts att det med önskvärd tydlighet framgår av handlingarna inför mötet.

    Den inställningen som de borgerliga ledamöterna har, att beslutet som kommunfullmäktige fattade den 29 november inte innebar ett delegerande till kommunstyrelsen, är givetvis i sig en viktig fråga. Men dels är det i sig en juridisk fråga, eftersom kommunfullmäktige inte har att tolka sitt eget beslut, däremot har man givetvis rätt att fatta ett nytt beslut. Men hur som helst så har det inget som helst att göra med det ärende som behandlas.

    Ordföranden agerar helt klanderfritt under hela denna behandling. Hon försöker se till att beslut fatas i den fråga som ärendet gäller. Alltså behandlingen av själva rapporten. Och huruvida nämnden hade rätt att fatta beslut den 16 mars 2011 är inget som rapporten kan påverka och inget som ordföranden kan lägga sig i. Det är alltså fel som frihetssmedjan påstår att hon inte tillåter andra yrkanden än det som ligger från S, vad hon gör är att helt korrekt avvisar alla yrkanden som berör något annat än själva rapporten.

    Något demokratiövergrepp är det alltså inte frågan om. Det enda som händer är att de borgerliga ledamöterna gör bort sig genom att inte veta vad det är för fråga man behandlar. Och sedan ställt till en cirkus på grund av detta.

    • Per Pettersson

      Problemet är ju, som du också identifierar, att det är högst oklart om vad det ursprungliga beslutet innebar. Det är bara den rödgröna alliansen som väljer att tolka den som ett nedläggningsbeslut. Inte ens SD, som var med om att fatta det beslutet, tolkar det på det sättet. Det man sätter sig emot är att godkänna en rapport om något som det råder juridiska oklarheter kring om det är genomfört i enlighet med lag och demokratiska beslut. Ärendet är som sagt redan under behandling i förvaltningsrätten, något som borde göra det självklart att inte bara lägga en rapport till handlingarna. Tyvärr vill man inte ta den debatten och inte heller har återremitteringen medfört att klargöranden om dessa förhållanden lagts till i rapporten. Återigen är detta något som majoriteten (som det nu är med Alliansen plus SD) motsätter sig.

      Det är en ytterst komplicerad situation och gruppledarna från de borgerliga partierna har kommit fram till att det inte har genomförts i enlighet med kommunallagen. De som vill ha igenom beslutet har gjort en annan tolkning och inte ens 40 minuters gruppledaröverläggningar kunde komma runt detta.

      Det rimliga hade varit att bordlägga ärendet eller på annat sätt avvaktat med beslut, tills dess att riktiga överläggningar och utredningar av jurister kunnat ske, eftersom frågan blev så infekterad. Även om det visar sig att kommunfullmäktiges ordförande agerat korrekt, så har detta orsakat onödigt mycket konflikt och det har också gjort att en majoritet i fullmäktige körts över av en minoritet, tack vare en teknikalitet som kanske inte ens är korrekt.

      Det är inte alltid det räcker att ha rätt, ibland måste man också ta hänsyn till hur saker uppfattas.

  • Jonas Cronert

    Per Pettersson.

    Du har fel när du säger att ”det är högst oklart om vad det ursprungliga beslutet innebar. Det är bara den rödgröna alliansen som väljer att tolka den som ett nedläggningsbeslut. Inte ens SD, som var med om att fatta det beslutet, tolkar det på det sättet”

    Läser man på KDs lokala hemsida i Västerås så inser man tämligen snabbt att det inte var någonsomhelst tvekan om vad beslutet den 29 november innebar, jag citerar ”Efter dagens budgetfullmäktige står det klart att Sverigedemokraten Börje Brandhill var den som avgjorde att Västerås från och med nästa år tar bort vårdnadsbidraget”.

    Vidare kommenterar gruppledaren Maria Lindelöf; ”Det är också tydligt att Kristdemokraterna är fortfarande det enda partiet med en heltäckande familjepolitik; säger en besviken gruppledare Maria Lindelöf efter kvällens votering om vårdnadsbidraget i Västerås kommun”

    (Länk: http://www.vasteras.kristdemokrat.se/web-Vasteras-content/web-Vasteras-nyheter/Arkiv/S03702789?templates=ListView)

    Vi kan också se på Västeråsalliansens egna webbplats hur de tolkade samma fullmäktige (underskrivet av samtliga gruppledare för alliansen partier);
    ”…Samtidigt kvarstod ett antal frågor där vi inte kom överens och som därmed fick avgöras i kommunfullmäktige. Vi motsatte oss att ökade vistelsetider i barnomsorgen skulle betalas med större barngrupper och att avskaffa vårdnadsbidraget”

    (Länk: http://www.vasterasalliansen.se/node/109)

    Så att man inte tolkade beslutet i fullmäktige som ett beslut om avveckling är nonsens.

    • Per Pettersson

      Nja, beslutet tolkades av oppositionen som att man beslutat att förbereda för ett avskaffande och att man skulle återkomma till fullmäktige för slutgiltigt beslut om hur det skulle gå till. Vänsteralliansen tolkade det som att man beslutat att förbereda för ett avskaffande och att genomföra det när det väl var förberett. Det faktum att KD skriver att SD avgjort frågan, handlar ju om att man ansåg att det kommande, slutgiltiga beslutet också var avgjort i och med att SD tagit ställning.

      Precis som Centerpartiets gruppledare konstaterar, så kan det handla om hårklyverier, men det faktum att hanteringen redan är anmäld till förvaltningsrätten av en privatperson på grund av att beslutet aldrig återkom till KF tyder ju på att det inte bara är oppositionen som tolkat beslutet annorlunda än vänsteralliansen.

  • Nej efter att ha läst igenom protokollet ordentligt så framgår det att det inte är oklart vad de beslutet handlade om. Det framgår nämligen av protokollet. Formuleringen till förslag är inte helt glasklar men vad man menade och vad man röstade för framgår väldigt tydligt av protokollet.
    Förslaget från kommunstyrelsen lyder:
    ”12. Kommunstyrelsen får i uppdrag att förbereda en avveckling av det kommunala vårdnadsbidraget från 1 juli 2011”

    I denna formulering är det inte glasklart att man i och med beslutet också menar att man faktiskt beslutar att avveckla det kommunala vårdnadsbidraget, men att så är fallet framgår faktiskt av det avslagsyrkande som Elisabeth Unell (M) själv lägger fram. Hon yrkar nämligen:
    ”avslag på kommunstyrelsens förslag punkt 12, om att avveckla det kommunala vårdnadsbidraget”

    Från protokollet framgår också att dessa båda yrkanden ställdes mot varandra och att kommunstyrelsens förslag fick bifall. Alltså har de borgerliga vid tiden för voteringen varit medvetna om att förslaget innebar att man avvecklade vårdnadsbidraget. Sen innebär det givetvis inte att utomstående inte kan hävda att formuleringen är oklar men däremot går det inte för de borgerliga i kommunfullmäktige att påstå att de inte förstått hur beslutet var menat att tolkas. Detta protokoll är för övrigt givetvis också justerat, för de borgerligas del av Erik Ödmansson (FP) som själv röstade nej till att avveckla vårdnadsbidraget.

    Så de borgerliga i kommunstyrelsen har ingen möjlighet att påstå att de inte vetat att beslutet i november 2010 innebar ett avskaffande av vårdnadsbidraget. Därmed blir det ju något fånigt att de klagar på beslutet med hänvisning till just detta.

    Men oberoende av detta så har man hur som helst inget remissyrkande som rör själva rapporten. Även om man vill hävda att det råder oklarheter om man hade rätt att fatta beslutet i nämnden så kan man inte återremittera själva rapporten eftersom man inte ifrågasätter om nämnden fått ett delegerande från kommunstyrelsen utan om kommunstyrelsen fått ett av kommunfullmäktige och det ligger utanför nämndens område och utanför rapporten.

    De borgerliga är alltså dubbelt ute och cyklar. Dels försöker man fatta ett beslut som inte har med ärendet som hanteras att göra. Dels så försöker man göra detta genom att omtolka ett beslut man redan fattat även om man när beslutet fattades var väl medveten om hur det skulle tolkas.

    • Per Pettersson

      Det är inte alls nödvändigtvis så att alla de borgerliga ledamöterna förstått vad beslutet handlat om, oavsett hur moderaternas gruppledare formulerat sitt avslagsyrkande. Det är ju oklarheten i beslutet som de trycker på och det är också den som det tagits fasta på i anmälan till förvaltningsrätten. Över huvud taget anser jag det ytterst olämpligt att dels klubba ett beslut medan det fortfarande finns avvikande åsikter i salen och inga streck har dragits i debatten, dels klubba igenom en rapport så lättvindigt när ärendet det gäller faktiskt ligger för rättslig behandling. Återigen, det kanske är helt korrekt enligt lagens bokstav att hantera ärendet så, men det är inte lämpligt utifrån en parlamentarisk demokrati och utifrån perspektivet att opposition och styre bör samarbeta för att uppnå bästa möjliga situation för dem som de är satta att företräda.

      • Så du menar alltså att alla de borgerliga ledamöter som röstat för det moderata yrkandet inte förstått vad det är de röstat på? Eller för den delen vad omröstningen handlade om?

        I och för sig förändrar det ju inte dt faktum att det vid beslutet var uppenbart vad beslutet handlade om, och att det klart framgår av protokollet vad man beslutat om. Dvs beslutet är uppenbarligen fattat om de borgerliga ledamöterna inte var kapabla att förstå detta så förändrar det inte beslutet i sak.

        För övrigt är sträck draget i debatten. Det gjordes långt innan. Det som debatteras är ordningsfrågor. Yrkandet om avslag inkommer alltså exempelvis efter att debatten om själva frågan är avslutad så bara på den grunden kan det avvisas. Sen att det är ett obegripligt yrkande gör det också möjligt att avslå men det är en annan sak.

        Och som sagt rättslig behandling påverkar ju inte det rapporten rapporterar om. Den rapporterar om vilket beslut som fattats. Att beslutet sedan ifrågasatts har ju inget med rapporten att göra. Rapporten kan inte förändra det faktum att beslutet redan är fattat, hur många gånger man än återremitterar rapporten.

        Till slut, det enda olämpliga i denna situation är att försöka göra behandlingen av rapporten till något annat än en behandling av rapporten. Det är närmast någon form av fillibustering som de borgerliga håller på med under den här debatten. Det hör knappast hemma i en demokrati, i alla fall inte i svensk demokrati. Och att ifrågasätta ordförandens inställning till just demokrati blir närmast skamligt.

        • Per Pettersson

          Eftersom de borgerliga hänvisar till att de inte anser att det fattats beslut i fullmäktige att avskaffa bidraget, utan bara att ett sådant avskaffande ska förberedas, så måste jag dra slutsatsen att de antingen inte förstått vad omröstningen handlade om, eller att de inte är överens med vänstertrojkan om vad omröstningen handlade om. Att de ”inte förstått” förutsätter att omröstningen hade en klar formulering – något som ju är omtvistat även av utomstående.

          Streck var inte draget i debatten om ordningsfrågan, vad jag förstått. Jag kunde inte se mötet innan jag skrev artikeln, då mötet avslutades 15 sekunder efter att jag fått igång sändningen och det inte att se mötet i efterhand förrän under dagen idag. Jag har baserat artikeln på de källor som fanns att tillgå och har intervjuat tre olika ledamöter för att få en samlad bild av händelseförloppet. Däremot har andra som sett sändningen uppfattat det på samma sätt.

          Den samlade bilden är att det är ordföranden som framstår som maktfullkomlig, bufflig och ovillig att lyssna på oliktänkande. Hon kan ha agerat fullständigt korrekt, men det är fortfarande inte den bilden man får som utomstående och uppenbarligen är det inte heller den bilden de borgerliga ledamöterna har av händelseförloppet. Har du rätt så är inte rätt agerande att slå andra i skallen med något hårt, i detta fall med ordförandeklubban, och konstatera att de har fel. Rätt agerande är att förklara varför och att se till att de övriga förstår vad saken gäller. Det misslyckas mötesordföranden med i detta läge. Det framstår som att hon utnyttjar situationen till att få fram ett beslut hon vill ha men som det egentligen inte finns majoritet för. Jag har sett det ett par gånger tidigare och det har alltid lett till liknande scener, vilket gör att jag hyser ett instinktivt förakt mot sådant beteende. Det är ovärdigt demokratiska församlingar.

          Du fokuserar på att du tycker att hennes behandling av ärendet var korrekt. Jag fokuserar på att det finns oklarheter och framför allt att oppositionen inte förstod hennes agerande utan hävdar att det är rent formellt felaktigt, samt vilken bild utåt detta leder till. Det gör att vi också diskuterar äpplen och päron i debatten. Själv kan jag inte bedöma exakt hur korrekt hon behandlade frågan utifrån kommunallagen, det jag däremot kan bedöma är image, PR och kommunikation. Det bästa vore om du kunde försöka besvara den aspekten.

  • Hur har det gått med det här? Tycker det ska vara en självklarhet att få vara hemma med sina barn om man vill och har möjlighet ekonomiskt. Kan någon uppdatera mig skulle jag bli väldigt glad och tacksam!

    //Therese Siverbo

    ps. Kan nås via min hemsida…

%d bloggare gillar detta: