Senaste nytt

Svensk media och attacken mot Charlie Hebdo

Frihetssmedjan är fortfarande första och enda svenska media som publicerat bilden på Charlie Hebdos förstasida. Det var igår som förstasidan med en bild på profeten Muhammed publicerades, och inatt brandbombades deras kontor. (Se artikeln vi la ut imorse.)

Nyheten är enormt stor internationellt men få massmedier har vågat lägga ut bilden, med Le Nouvelle Observateur som det mest lysande undantaget.

I Sverige, som tidigare drabbats av sådana här hot från radikala islamister i och med hoten mot Lars Vilks, har det varit tystare än någonsin. Knappt något har skrivits och givetvis har ingen annan än vi (!) publicerat bilden. TV och radio har hittills rapporterat mest, mycket mer än tidningarna.  TV4 har bra bilder på förrödelsen inne på redaktionen t.ex.

Beror detta på rädsla att utsättas för attentat eller på rädsla att spela främlingsfientliga krafter i händerna?

Erik Helmersson, ledarskribent på DN twittrade för en halvtimme sen:

Jag frågade om det inte vore ganska enkelt att skriva om detta. Bombattentat mot tidningar i Europa är inte så vanliga. Då fick jag detta svar:

Jag skrev då och frågade om inte DN ska trycka bilden, som ett stöd till tidningen och fick svaret.

Jo, jo, jag är också mot Sverigedemokraternas hets mot islam. Jag har varnat för generaliseringarna och det blinda hat, som sprids. Jag har personligen skrivit mer om, och MOT, detta sen förra sommaren än DN gjort i 20 år. Men… Ska vi låta rädslan för att Sverigedemokraterna kanske vinner på någon nyhet påverka vår nyhetsrapportering, så är vi illa ute.

Vi är också illa ute om svenska journalister tänker att ”om vi trycker bilden så blir folk upprörda och kränkta”.

Är det inte just sådan självcensur som dessa radikala islamister vill att vi ska börja med? Ska vi låta dem vinna så lätt? Att så få svenska tidningar skrivit nåt längre om detta attentat, och att ingen publicerat bilden, är faktiskt ganska skrämmande!

”Yttrandefriheten och tryckfriheten är det dyrbaraste vi har. Slutar vi slåss för dem, dör civilisationen”

/Torgny Segerstedt

PS

13.00, 24 timmar efter attacken skrev SvD om det som sista svenska stora blaska. Men de bara tryckte TT:s korta pressmeddelande.

  • Erik H

    Det är klart att man ska ta all ställning och uttrycka all avsky mot dådet i Paris. Det finns inga förmildrande omständigheter. Jag beskrev bara ett faktiskt problem som alla känner till som skriver om dessa frågor: Skriv något negativt om Usama bin Laden och du får tio reaktioner från människor som skriver ”du har rätt, precis så är de, muslimerna”. Det ska förstås inte avhålla oss från att skriva om muslimsk fundamentalism, eller göra det med självcensur, men problemet finns och det är bättre att #prataomdet än att låtsas att det inte påverkar oss ett dugg. På samma sätt som moderata muslimer är förbannade på att extremisterna kidnappar deras religion är jag trött på att svenska extremister kidnappar min yttrandefrihet.

    Vad gäller bildpublicering kanske jag tycker frågan är aningen mer komplicerad än du. Om jag sitter som redaktör och skriver om antisemitiska karikatyrer i Iran, då kanske jag nöjer mig med att beskriva bilderna och inte visa dem. Jag skulle inte visa en bild på konstverket Piss Christ om det inte var alldeles nödvändigt för att öka förståelsen om ämnet eller texten. Man måste göra en journalistisk/etisk värdering. Jag håller inte med om att vi ”är illa ute” om vi gör den typen av avvägningar, däremot är vi illa ute om vi publicerar allt, oreflekterat, bara för att.

    Man ska inte särbehandla islam. Men det måste inte vara fel att ta hänsyn och i görligaste mån undvika att kränka människor, oavsett deras religion, etnicitet eller klubbsympatier i Elitserien.

  • Islam särbehandlas redan.

  • erik
  • Henn Avasalu

    Den numera allestädes närvarande svenska ängsligheten har ännu en gång triumferat.
    Trösterikt är, att ifrågavarande tidning i Paris inte tänker kasta in handduken utan fortsätta,förhoppningsvis med massor av satir,ty det är ett oslagbart vapen mot strömningar från mörkaste medeltid. Och,alldeles givet, SvD gav intet utrymme för kommentarer i anslutning till det lilla som publicerades….

  • Normalsvensk utan sjuklig fixering vid etablissemanget

    Jag tycker att det är viktigare att DN publicerar dom inspelningar med fascistpartiets ledning där dessa sjunger den svenska nazismens motsvarighet till Deutchland uber alles skriven av Sveriges Quisling före under och efter kriget :Sven Olov Lindholm

    Sen tycker jag inte att fascisterna ska få bygga och eller vistas i lokaler där dom samlas och ber till Mussolinis ande och till Gert Wilders .peroxidbloderade hår.

    Dessutom bör hela partiledningen åläggas med lag att låta håret växa.Som det är nu ser hälften av dom ut som om dom kommer från Tjernobyl och det är inte trevligt för oss andra.

  • Ärligt talat så är jag övertygad om att man i svensk politik och media använder sig av Sverigedemokraterna som en buffert mot de problem man inte själv vill ta i med tång och ännu mindre försöka sig på att åtgärda. Därför har SD fått så mycket däng. Deras politik är inte särskilt uppseendeväckande. Möjligen något ”ålderdomlig” om man nu med modernitet menar att alla nödvändigtvis ska lyda under EU och att så många skumma fascister som möjligt ska släppas in i de svenska ”finrummen”.

    Tidigare hade samtliga partier, som en naturlig del som man inte ens behövde formulera, i sin politik den ingrediens som nu särskiljs, utpekas och förhånas: nationalism. Eller om man vill kalla det patriotism.

    Politiker och media är livrädda. Hela problematiken ligger och jäser under ytan som en jättelik varböld som gnager och gör ont utan att tillåtas mogna.

    Samtidigt är jag rädd att politikerna missbrukar preparat som omöjliggör ett rationellt tänkande, exempelvis så kallade ”lyckopiller”. Nej, det är inget skämt.

    Men man kan inte skylla på SD i evigheter. En vacker dag får man samla kjolarna kring sig, sätta foten i backen och gack åstad och ta ett riktigt – och verklighetsanstruket – beslut. (Huuu…)

  • Erixon: ”…svenska journalister backar ur och öppnar för att ge extremisterna rätt. Det är synd om mediekonsumenterna.”

    http://www.dagensps.se/opinionen/artiklar/2011/11/03/29323288/index.xml

  • Kalle

    Vanlig kritik tycker jag inte kan jämnställas med hets. Vad är i så fall hets ? Och vad är vanlig kritik ?
    Slutresultatet blir att folk tiger om ett faktum, som ev. kan behöva kritiseras. Man är ute på farlig väg, om kritik kallas för hets.

    Mvh
    Kalle

%d bloggare gillar detta: