Senaste nytt

Stefan Zweig om problemet med nationalismen

Den österrikiska författaren Stefan Zweig har beskrivit dilemmat med nationalismen och främlingsfientligheten bra. Så här skrev han 1943, mitt under brinnande världskrig.

‎”Ingenting åskådliggör kanske bättre världens oerhörda tillbakagång sedan det första världskriget än inskränkningen i människans personliga rörelsefrihet och upphävandet av hennes rättigheter.

Före 1914 hade jorden tillhört alla människor, var och reste vart han ville och stannade så länge han ville. Det fanns inga visa, inga särskilda tillstånd, och det roar mig alltid att se unga människors förvåning, när jag berättar för dem att jag före 1914 kunde resa till Indien och Amerika utan att äga något pass eller ens ha sett något sådant. Man steg på och steg av utan att fråga eller bli frågad, man behövde inte fylla i något av de hundratals papper som idag avkrävas en. Det fanns inte så många formaliteter som nu, så många besvärligheter.

Dessa samma gränser, som idag av tulltjänstemän, polis och gendarmer, tack vare allas patologiska misstro mot alla, ha förvandlats till taggtrådsstängsel, betydde för ingenting annat än symboliska linjer, som man överskred lika sorglöst som meridianen i Greenwich. Först efter första världskriget började världsförstörelsen genom nationalismen, och som första synligt fenomen frambragte denna vårt århundrades andliga epidemi xenofobien, främlingshatet, eller åtminstone främlingsskräcken. Överallt försvarade man sig mot utlänningen, överallt eliminerade man honom.

Alla de förnedrande procedurer, som från början voro avsedda uteslutande för förbrytare, fick nu varje resande underkasta sig före och under en resa. Man måste låta fotografera sig från högra och vänstra sidan, i profil och en face, med så kortklippt hår att örat syntes. Man måste lämna sina fingeravtryck, först endast av tummen, sedan av alla tio fingrarna, måste dessutom uppvisa intyg av alla slag, friskbetyg, vaccinationsintyg, intyg om vandel, rekommendationsbrev, måste kunna förete en inbjudning och adresser på släktingar, måste kunna åberopa moraliska och ekonomiska garantier, ifylla och underskriva formulär i tre eller fyra exemplar, och fattades bara ett enda av alla dessa papper, så var man förlorad.”

/Stefan Zweig, 1943

Det fanns en period på ca 50 år när världen var på väg åt rätt håll. Sen stoppades detta runt första världskriget.

I mitten av 1800-talet avvecklade de flesta europeiska länder det inrikes passtvånget och tvånget på ”kyrkobetyg” för folk som flyttade. Under ett antal decennier kunde de flesta folk resa runt i världen nästan helt utan besvärliga hinder. Detta gällde faktiskt även de folk som kunde bemötas av rasism, som indier och afrikaner. Sen kom nationalismen, med början strax efter 1900 och raserade detta.

Det är om det Zweig skriver. Tragedin i att passtvången återinfördes, men nu på nationell nivå.

  • Micke

    ”På samma sätt som den som är född in i en annan nation senare i livet kan bli en del av den svenska nationen menar vi också att man även som infödd svensk kan upphöra att vara en del av den svenska nationen genom att byta lojalitet, språk, identitet eller kultur.”
    ———————————————————-

    Sverigedemokraterna går till val på att väljarna ska ge dom mandat att ta ifrån svenskar sitt medborgarskap om dom inte uppfyller dom kulturella och ideologiska kriterier som partiet kommer att kräva av befolkningen.Det är nog det mest långtgende och tydligaste beviset hitills på den bruna släktskapen bakåt i tiden om man ser till partiets offentliga politik.

%d bloggare gillar detta: