Senaste nytt

Kristdemokrater och islamistiska demokrater – samma utveckling?

Håller vi på att glömma bort att det är skillnad mellan Kristdemokrater och nazister? Det kan man fråga sig efter att ha studerat hur många ser på det tunisiska valet nyligen. Är det så att ett muslimskt politiskt parti automatiskt måste vara galna terrorister, skäggiga mullor och könsstympare bara för att de kallar sig muslimer?

Noah Feldman

Jag är en förespråkare av den sekulära staten. Jag vill skilja politik och religion helt åt. Men nog inser jag att det är en skillnad om ett muslimskt parti säger sig tro på demokrati och arbeta för nån sorts jämställdhet, jämfört med om de inte gör det. Och framför allt så vet jag att utveckling tar tid.

Bloomberg.com skriver Noah Feldman en artikel jag rekommenderar idag. Han menar att det håller på att växa fram pragmatiska muslimska partier i arabvärlden. Detta fenomen såg man först i Algeriet, skriver han, där islamisterna insåg att de kunde få stöd från folk genom att deklarera att islam och demokrati går att förena.

En pragmatisk kombination av demokrati och islam i den muslimska världen skulle kunna innebära enormt mycket för hela världen, skriver han och kommer till slutsatsen att det som sker i Tunisien faktiskt kan vara bra.

Vi i Sverige som nyligen haft en debatt om Moderaternas politiska arv borde ha en viss förståelse för detta. Om det gick att få de religiösa fundamantalisterna och demokratihatarna i Högern att gilla demokratin, ska det väl gå att ordna även i de muslimska länderna.

Så här lyder för övrigt inledningen i övergångsrådets utkast till en konstitution för Libyen:

Libya is an independent democratic state wherein the people are the source of authorities. The city of Tripoli shall be the capital of the state. Islam is the religion of the state and the principal source of legislation is Islamic Jurisprudence (sharia).

Islam och demokrati ska gå hand i hand med andra ord! Det lyckades ju för Kristdemokraterna och Högern, så, varför inte?!

Läs mer på Bloombergs.com!

  • Josef Fransson

    Hej!

    Det är alltid tråkigt att vara pessimist, men ovanstående text är tyvärr en projektion av önsketänkande och ren okunskap. Vet man vad islam är för någonting, vilka inneboende mekanismer som styr, då vet man också att länderna i Nordafrika inte förmår bygga några demokratier i den mening västvärlden ser på demokrati.

    Jag är djupt fascinerad av islam och tycker det är oerhört intressant hur denna religion/ideologi kan få ett så totalt grepp över dessa anhängare. Med fascination menar jag inte beundran då dess samhällen knappast visat sig förmögna att ge dess folk något vidare gott liv jämfört med hur de flesta kristna länder utvecklats under århundradena.

    Huvudskälet till, som jag ser det, att någon långsiktig demokrati i princip inte går att åstadkomma i muslimska länder är att det alltid kommer att finnas stora minoriteter (ibland majoriteter) som inte kommer att acceptera någon maktdelning mellan gud och ledaren. I muslimsk tradition har ledaren alltid varit en tjänare till gud och har till uppgift att implementera/upprätthålla guds slutgiltiga och eviga lagar, nedsända av ängeln Gabriel till profeten Muhammed. Varje form av lagstiftande församlingar är därmed inte bara onödiga utan också i strid med gud. Åtskillnaden mellan stat och kyrka, det sekulära samhället, har ingen motsvarighet inom islam och har aldrig haft medan det har varit grundläggande inom kristendomen sedan religionen först blev statsreligion på 300-talet.

    Den muslimske ledare som försöker instifta demokrati med västerländskt snitt kommer att skaffa sig farliga fiender varav många inte tvekar att använda våld. För att upprätthålla ”demokratin” kommer det därmed att krävas en förtryckande och totalitär militärmakt som håller de islamistiska fundamentalisterna i schack. Ett bisarrt moment 22.

    Som sagt, det är tråkigt att vara pessimist, men man måste också vara realist.

    Mvh

    Josef Fransson

%d bloggare gillar detta: